and i have galaxies growing inside of me

 

Under de senaste månaderna har jag arbetat med en berättelse som är såväl den svåraste jag skrivit som den jag är mest stolt över. Den utspelar sig i staden där jag växte upp och handlar om två flickor som lever i en egen liten drömvärld. De håller tebjudningar. De dansar bort nätter. De får sina hjärtan söndertrasade. De längtar bort från vardagen. Det handlar om bubbelgumspop, ensamhet och hur människor sällan är sådana som man föreställer sig att de är. Efter att ha skrivit hundrafemtio sidor är jag fortfarande inte säker på att jag kommer att lyckas avsluta det här, men så känns det å andra sidan alltid, och det enda man kan göra är väl att fortsätta skriva tills man når de sista orden. Så. Det är det jag försöker göra just nu.

 

 

x x
Publicerad 09.03.2014 kl. 12:28

i think i did pretty well, considering i started out with nothing but a bunch of blank paper

 

Jag skrev nyss de sista orden för det första utkastet av min sjunde bok och låt mig få tala om för er att känslan av att avsluta en berättelse är precis lika magisk nu som den var när jag avslutade min första för tre år sedan.

 

 

Bildkällor hittar ni som vanligt bland mina hjärtade bilder på weheartit.

x x
Publicerad 28.10.2013 kl. 20:46

i would rather be a superb meteor, every atom of me in magnificent glow, than a sleepy and permanent planet

 

Medan jag kastat idéer för ett sjunde manus fram och tillbaka i mitt huvud i veckor har jag faktiskt hela tiden skrivit ett kapitel här och ett kapitel där på en sak. Idag insåg jag hur mycket karaktärerna börjat betyda för mig och hur mycket jag tycker om berättelsen. Det är ingen fantasy. Det är ingen science fiction. Det är inte en enda liten vampyr. I stället handlar det om saknad och ensamhet och längtan och om att stråla så att man lyser upp halva fucking universum.

 

 

Bilder från weheartit.

x x
Publicerad 26.07.2013 kl. 21:01

go and make interesting mistakes, make amazing mistakes, make glorious and fantastic mistakes

 

Jag befinner mig i tomrummet mittemellan två manus och blir mer och mer frustrerad för varje dag. Det snurrar idéer i hela mitt huvud, men inga som jag kan föreställa mig att väva ihop femhundra sidor långa berättelser av. Åh, jag vet inte. Det är i sådana här stunder som jag frågar mig själv varför jag skriver, men situationen svarar ju själv på det. Jag drivs till vansinne av att inte göra det. Vampyrer? Tidsresor? Kärlek? Mysterier? Storstäder? Rymdskepp? Utomjordingar? Häxor? Vad ska jag skriva om?

 

x x
Publicerad 06.07.2013 kl. 10:16

sometimes a shadow wins, but i wonder what would happen if you say what you wanna say, honestly i wanna see you be brave

 

Jag har börjat planera lite grann för mitt sjunde manus, eller ja, det började med att jag upptäckte den här videon och plötsligt var mitt huvud fullt av idéer. Flera av dem är inte nya, utan uppemot fem år gamla, som jag funderat på många gånger, men aldrig skrivit några längre berättelser om. Visserligen hade jag redan ett par andra idéer som jag kunde tänka mig, men den här är så mycket mer lockande än dem. Det börjar till och med kännas som om det kanske är möjligt för mig att skriva ännu en berättelse. Kanske.

 

Åh, så klart det är!

 

xx

x x
Publicerad 30.06.2013 kl. 09:21

you're the magical mermaid's hollowed illusion

 

Jag skrev de sista orden av den där berättelsen för ett par dagar sedan och fick blinka bort tårar efteråt. Det var så bitterljuvt.

 

Inte för att den är avslutad, ännu. Jag ägnade hela gårdagen åt att läsa igenom den, radera alla scener och kapitel som inte längre har någon plats i den och redigera alla sådana där små saker som inte överensstämde med slutet som det efter oändligt många om och men började se ut. Fortfarande är jag missnöjd med början, några scener tre fjärdedelar in i berättelsen och ett par karaktärer.

 

Men sedan, sedan börjar berättelsen glittra på riktigt.

 

 

Bilder från weheartit där ni hittar källor. Som oftast, alltså.

x x
Publicerad 11.06.2013 kl. 09:41

whispers in the dark, steal a kiss and you’ll break your heart

 

Någonting av det finaste jag vet är mina anteckningsböcker. Sedan jag började skriva på riktigt i tolvårsåldern har jag fyllt runtomkring fem om året med allt mellan himmel och jord. Karaktärsskisser, omtyckta citat, dagboksinlägg, planer för framtida böcker, kapitelsynopsisar, dåliga dikter från mitt hjärtas djupaste vrån, små blyertstecknigar, flyktiga tankar, scener för mina manus. Ord, hundratusentals ord. Jag bläddrar sällan igenom dem efter att ha klottrat över deras sista sidor, men när jag gör det känns det som att förflyttas tillbaka i tiden, för ett ögonblick minnas hur vad jag tänkte och jag kände mig då, när jag skrev just de orden. Åh. 

 

xx

x x
Publicerad 06.06.2013 kl. 15:55

every day i discover more and more beautiful things. it’s enough to drive one mad. i have such a desire to do everything, my head is bursting with it.

 

Under den senaste veckan har jag arbetat med två bitterljuva, väldigt vardagliga kapitel mellan huvudpersonerna i mitt sjätte manus. Det första av dem är kanske det jag är mest förtjust i av allt jag någonsin skrivit. Åh. Jag kan inte sluta läsa igenom det och varenda gång får det mig att såväl dra på läpparna och känna för att gråta. Huruvida någon annan skulle tycka lika mycket om det ... knappast, men åh. 

 

Och nu har jag skrivit så många ord för min andra version av det här manuset att jag enbart har slutscenen kvar. Jag trodde inte att jag skulle lyckas avsluta det här utkastet förrän mot slutet av sommaren, men nu ser det plötsligt ut som att jag kanske kommer att ha det klart redan ... runtomkring skolavslutningen någon gång? HUR VAD NÄR NEJ MEN PÅ RIKTIGT HUR HÄNDE DETTA?

 

Någon dag ska jag för övrigt prata om det där med att jag valde att skriva om hela manuset från början till slut och vad det inneburit för det. Men nu ska jag skriva några ord till för det. Puss och kram och hej.

 

x x
Publicerad 25.05.2013 kl. 22:09

i have hated words and i have loved them, and i hope i have made them right

 

Jag sitter här och planerar slutscenen för mitt sjätte manus. Det är inte mer än några kapitel kvar, tjugotusen ord, kanske. Självklart kommer jag att redigera det mycket, mycket mer, men jag tror faktiskt att det utkast jag vill fortsätta arbeta med så småningom börjar vara avslutat. Efter ett och ett halvt år av skrivande (runtomkring tvåhundrafemtiotusen ord varav kanske åttiotusen är användbara) och ytterligare två år av planerande innan dess. Jag har ingen aning om vad jag ska göra efter att ha skrivit klart och redigerat det här (det blir väl i höst någon gång). Det känns som om jag glömt att andra berättelser existerar. Den här är så ... stor. Den är allt jag någonsin velat skriva.

 

Men det ska nog bli bra.

 

xx

x x
Publicerad 11.05.2013 kl. 11:00

i know you better than you do, so put out your cigarette and kiss me on the lips tonight

 

Mitt sjätte manus, var det.

 

Parallella dimensioner, tidsresor, magi, hemligheter. En småstad vid havet som ingen någonsin tycks kunna fly ifrån. En gata där det tolfte huset saknas. En flicka med blått hår och glitter i sina ögon. En pojke som aldrig säger ett ord om sitt förflutna.

 

Det är science fiction i fantasyform men mest av allt handlar det om människor. De älskar och de faller sönder och de drömmer om världar större än sina egna.

 

x x
Publicerad 06.05.2013 kl. 16:58

Skriver böcker och drömmer om att rädda världen.

 

Tycker om klänningar, städer som aldrig sover, regnigt väder, vaniljparfym, fräknar, rymden, svartvit teve, modemagasin, havet, doften av kaffe, flygfält, sommarnätter, feminism och allt som glittrar.