you're still going to be criticised, so you might as well do whatever the fuck you want

 

Inspiration i klädväg lite överallt ifrån.

 

 

xx

x x
Publicerad 06.12.2013 kl. 17:46

taking no chances means wasting your dreams

Den tionde december fyller jag arton och därför tänkte jag berätta lite grann om vad jag lärt mig av det här senaste året:

 

 

- att säga ja ja ja i stället för nej till möjligheter och förslag och vägra låta min ångest hålla mig från att leva mitt liv till hundratio procent

 

- att det är okej även när det där med att säga ja innebär att allt går rakt åt helvete för jag försökte i alla fall och det är värt så. himla. mycket. och oftast går det faktiskt bra. ibland går det till och med jävla fucking otroligt bra.

 

- att våga vara ärlig mot vänner för att de om de verkligen är människor som jag vill ha i mitt liv inte kommer att överge mig bara för att jag är lite trasig

 

- att ta det jag vill ha eftersom ingen annan kommer att ge det till mig och definitivt inte så om de inte känner till vad det är

 

- att tala om för mig själv att jag inte är fet och att det verkligen inte skulle spela någon roll även om jag skulle vara det och att jag förtjänar att äta i stället för tvärtom. även om det fortfarande är någonting som jag har alldeles förbannat svårt med precis varenda dag så försöker jag. jag vill i alla fall försöka. jag tänker försöka.

 

- att man ibland måste låta sin psykiska hälsa gå före skolarbete och att det är okej vad lärare och studiehandledare och släktingar och klasskamrater än säger

 

- att kasta ur mig argument efter argument för saker jag tror på tills alla i närheten ser rädda ut i stället för att bara nicka och le fastän jag är så upprörd att jag håller på att gå sönder

 

- att livet är alldeles himla mycket mer förunderligt och magnifikt än man någonsin skulle kunna föreställa sig

 

 

x x
Publicerad 06.12.2013 kl. 11:43

and fight for something, fight for something, fight for something

x x
Publicerad 04.12.2013 kl. 20:51

fall in love with as many things as possible

 

Jag har lyckats bli alldeles förskräckligt förkyld och varit tvungen att spendera ett par dagar i sängen, men på den positiva sidan har det inneburit att jag hunnit läsa en massa franska och matematik samt skriva ett första utkast för min uppsats i theory of knowledge. Under flera veckor har jag känt mig fem före att hoppa av skolan på grund av all stress, men nu börjar det kännas som om jag faktiskt kanske kommer att klara av det här igen. Och även om jag räknar ner varenda dag tills jag får fly härifrån, så vet ni vad? Jag är förälskad i mitt liv som det ser ut just nu. Den här känslan av att vara sjutton år och tro att allt. är. möjligt.

 

x x
Publicerad 04.12.2013 kl. 17:42

this time, i don't need another perfect lie

 

 

 

 

Jag har spenderat den senaste helgen med att sträcktitta på party animals och är alldeles förälskad i teveserien. Underhållande och spännande och sorglig och uppslukande och med en hel massa fantastiska karaktärer att bry sig om. Jag kan helt enkelt inte rekommendera den tillräckligt mycket.

 

 

x x
Publicerad 01.12.2013 kl. 12:58

remember all the sadness and frustration and let it go

 

Jag har så mycket att säga att jag inte vet var jag ska börja. Det är väl därför som jag inte skrivit på så länge, fastän det kanske är då man borde skriva. Hur som helst.

 

 

Jag hade de bästa dagarna i hela mitt liv i london.

 

 

Jag reste alltså dit tillsammans med en vän och vi bodde på ett hemtrevligt hotell i bloomsbury och spenderade de flesta av våra dagar med att strosa omkring i staden och åka massor av tunnelbana och shoppa och dricka vaniljfrappuccinos och chai latte och helt enkelt försöka upptäcka så mycket som möjligt.

 

 

Och så gick vi på festligheterna som ordnades för att doctor who fyllde femtio år.

 

 

Den tjugotredje november, wow, vad ska jag säga? Dagen började med att vi stod i kö i ett par timmar och jag grät för att allt var så mäktigt innan vi gick på en show där de pratade om specialeffekterna i teveserien och bland annat exploderade upp en vägg och några monster på scenen. Eftersom jag hade en vip-biljett och fick sitta längst fram höll jag halvt på att skrämmas ihjäl ett par gånger men det var verkligen väldigt roligt också.

 

 

Annat vi hann med under dagen var att strosa omkring i hallen där de hade en utställning med en massa kostymer och rekvisita och stånd där de sålde allt mellan himmel och jord som hade med serien att göra. Såg så många av skådespelarna att ens hjärta nästan hann sluta slå dubbla slag varje gång man gick förbi en av dem. Gick på paneler med en hel del companions samt tom baker, peter davison, colin baker, sylvester mccoy och förstås matt smith av de som spelat the doctor.

 

 

Köade i flera timmar till för att gå på visningen av femtioårsspecialen och var så förväntansfull att jag mest bara skrattade och hoppade upp och ner och irriterade alla andra i vår närhet men var för uppspelt för att bry mig och vi lyckades få alldeles fantastiska platser och åh så bra episoden var.

 

 

Och så träffade jag matt smith och han kramade mig och svamlade om hur gorgeous jag var i en kortare evighet och jag var så lycklig att jag trodde jag skulle dö.

 

 

Ja, nu väntar jag bara på när jag får återvända.

 

x x
Publicerad 01.12.2013 kl. 11:37

i think i did pretty well, considering i started out with nothing but a bunch of blank paper

 

Jag skrev nyss de sista orden för det första utkastet av min sjunde bok och låt mig få tala om för er att känslan av att avsluta en berättelse är precis lika magisk nu som den var när jag avslutade min första för tre år sedan.

 

 

Bildkällor hittar ni som vanligt bland mina hjärtade bilder på weheartit.

x x
Publicerad 28.10.2013 kl. 20:46

waiting for a ride in the dark, the night city grows, wraps me in the sparkling twilight

 

Jag började lyssna på The Confessions of Dorian Gray häromveckan och måste bara få säga att ni inte vet vad ni går miste om ifall ni inte själva lyssnar på serien. Så mörk. Så spännande. Så skrämmande. Så sorglig. Så. Fucking. Briljant. 

 

x x
Publicerad 26.10.2013 kl. 20:49

this town is colder now, i think it's sick of us, i've got my heart set on anywhere but here

 

Om en månad befinner jag mig i min favoritstad i hela världen igen, så just nu gör jag inte annat än drömmer om att planlöst strosa runt på dess gator, sitta på mysiga caféer och smutta på chai latte, skriva snirkliga rader i min anteckningsbok om alla känslor och upplevelser, åka tunnelbana med mina bästa melodier i en hörlur, träffa matt smith och få tala om för honom hur mycket han betytt för mig, rota bland vintageklänningar som doftar så där ljuvligt gammalt och bläddra i böcker om trollkarlar och vampyrer men för en gångs skull känna mig fullständigt till freds med hur min egen verklighet ser ut.

Jag längtar så det gör ont i mitt hjärta. Ville bara säga det. 

 

x x
Publicerad 20.10.2013 kl. 17:36

i am spinning the silk threads of my story, weaving the fabric of my world

 

Fem melodier som snurrar i mina hörlurar under regniga höstdagar:

 

the smiths - sheila take a bow

 

bon iver - blood bank

 

bastille - laura palmer

 

death cab for cutie - crooked teeth

 

herp albert - this guy's in love with you

 

xx

x x
Publicerad 19.10.2013 kl. 10:46

Skriver böcker och drömmer om att rädda världen.

 

Tycker om klänningar, städer som aldrig sover, regnigt väder, vaniljparfym, fräknar, rymden, svartvit teve, modemagasin, havet, doften av kaffe, flygfält, sommarnätter, feminism och allt som glittrar.